Nu är det dags att skriva igen, inlägg nummer 200, rätt så bra tycker jag i alla fall. Ett inlägg varannan dag i snitt (lite bättre till och med) är inte dåligt tycker jag åtminstonde.
Vad ska jag skriva om i dag då? Jag kan ju skriva att vi är i Växjö hos Rebecka och Robert, mitt första besök i deras nya lägenhet. Kanon lägenhet om ni frågar mig och snacka om centralt läge, mitt i smeten. Rebecka, Ylwa och Ikis är på julmarknad eller julmässa som det heter på
Huseby bruk. Jag, Robert (Sjöberg) och Leon håller ställningarna i lägenheten. Robert (Stuxberg) jobbar, så är det i hans branch, vadå helg. Unge Herr Sjöberg sitter bredvid mig men han är inte till mycket hjälp med författandet, han är inne i sin egna lilla värld just nu.
Playstation 3 och Call of duty, lyckan är fullständig och koncentrationen på topp. Leon slaggar på hallgolvet och jag sitter vid datorn och försöker fylla rutan med ord. Rätt bra tycker jag att det går för mig,
-Robert, hur går det för dig?
-Va? Sa du något?
Bäst att inte störa mera tror jag.
Julen närmar sig med stormsteg och frågorna börjar komma allt oftare, vad önskar du dig i julklapp? Tja, det jag önskar mig mest av allt skriver jag inte om men saker som jag önskar mig då? Vad kan en gammal gubbe på 50 år möjligen vilja ha eller närmare bestämt vad har han inte?
Det var ju alltid något, jag får väl fylla på efter hand. Nu ska jag ge Leon något att äta, jo han är vaken nu den lilla gullungen. Slickar mig på handen för att få uppmärksamhet och han lyckas kan jag tala om, Sjöberg smälter som snö i solsken.
Christer