lördag 31 januari 2009

Resa.

Resande fot är vad vi är på.
Inte så långt alltså, vi är i Växjö. Har ätit frukost och löst krysset med Rebecka, Robban jobbar tyvärr. Cecilia har varit med och löst, inte personligen men via MSN. Vi är på ett besök rent allmänt, det var länge sedan vi sågs.
Vi ska väl gå en runda på stan och flanera lite, damerna skall väl shoppa antar jag och Robert (S) och jag går väl och kollar in datorer och TV spel!

I kväll innan vi kör hem ska vi gå och se nya Wallander filmen, det blir kanon. Jag och Robert har ju blivit lite fixerade, vill ni veta något om eller låna en film om Wallander, Beck eller van Veeteren så går det bra, vi har alla.
Nya Wallander har inte släppts på DVD ännu men gissa vem som har en beställning liggande så att det blir leverans samma dag.

Nu ropar damerna, Växjö lockar, det är visst någon torghandel eller nåt..............

Christer

onsdag 28 januari 2009

Stockholm.

Gårdagen tillbringade jag i Stockholm, bara nöje och resor eller hur?
Resa ja, nöje på ett sätt. Var på sammanträde hela dagen i Rosenvik ute på Djurgården. Det ligger tvärs över gatan från Skansen. Nä tack, inga skämt om aphus eller liknande tack. Centrala Lotsbåtsgruppen, en av de "instanser" jag sitter med i nu som representant för LF.
Det var kul, inget nöje men kul. Alltid kul och känna att man kan vara med och påverka.
Flyg är en fantastisk uppfinning tycker jag, körde hemifrån 05:15 och tillbaka igen 19:00 efter ett heldags sammanträde, det är bra tycker jag.

Lotsbåtar är ju ett intressant område då det är ett av våra viktigaste arbetsredskap. Vi har precis fått en ny lotsbåt i Hanöbukten TJB 794. Vattenjet med dubbla aggregat, gör ca 36 knop, hyfsad skuta.
Här kommer hon susande direkt från varvet. Vi mötte upp på kajen med kaffe och tårta och välkomnade henne.
Ett bra tillskott till vår "flotta".

Christer

lördag 24 januari 2009

Lördagsförmiddag.

Lördag, både Ylwa och jag lediga, skönt.
Melodikrysset tillhopa med Cecilia och Rebecka!
Jo det är faktiskt så.
I dag har vi löst det tillsammans, Rebecka i Växjö, Cecilia i Kina och jag o Ylwa i Bergkvara.
Tack MSN, fantastisk uppfinning. Jag undrar hur vi skulle gjort annars, röksignaler kanske.
Vill någon ha facit så är det bara att höra av sig.
Ett sånt järngäng som vi kan ju inte ha fel, eller hur.

Gott Nytt År!

Tror ni jag har törnat?
C o C i C firar faktiskt nyår nu. Konstigt, kan man ju tycka.
Hörde i dag på "Ring så spelar vi" om kinesiska nyåret och varför man har fyrverkerier m.m.

Till slut vill jag uppmana alla som inte löser melodikrysset att börja.
Vi ses på MSN om ni vill ha hjälp, Lördagar 10:03.

Christer

fredag 23 januari 2009

Väder.

Det skiftar snabbt, vädret alltså. I dag blåser det smådjävlar här på holmen (Ortholmen, Karlshamns Lotsstation). Sämsta tänkbara riktningen, Sydost, vinden har fritt spelrum ända nerifrån Polen och hinner bygga upp sjöar som rullar rätt in i våra hamnar. Flaggstängerna börjar anta skepnaden av pilbågar och skummande sjöar stänker upp på fönsterrutorna.

Ja ja, än så länge är det inte så farligt men sjöarna växer för varje timme. Men sydliga vindar är ju i alla fall varma vindar så ingen halka i dag.
Ni som vill läsa mer om vågbildning och liknande klickar på bilden nedan.


/Christer


torsdag 22 januari 2009

Dimma 2.

Så dimman har kommit till Karlshamn nu.
Skicka inte tillbaka den. Vi hade nog av den igår. Den och det underbara glashala väglaget gjorde att man fick krypa fram till jobbet. För rätt som det var så dök det upp mörklädda människor utan reflexer och lyse både gående och cyklande, mer kanande tror jag att de var. Hörde att amulansen haft att göra och fått ta hjälp från Kalmar oxå (två cykelvurpor). Vid arbetsdagens slut var dimman borta men då började det mörkna och det var folk i rörelse=hemdax=full fart, utan refexer och lyse igen. De såg ju en annan men jag såg ju inte dem. De höll sig på sin "kant " och inte min så allt gick bra.
Reflexvästar som en del använder är sssååå bra tycker jag.

Ylwa.

Dimma.

Vaknar upp och tittar ut och ser ingeting!

Detta är utsikten från mitt fönster, vill ni se fler bilder? Trodde inte det heller.

Detta fenomen som helt enkelt består av fuktig luft och temperatur skillnader är fascinerande. Bara tänk på alla namn vi kallar det dimma, tjocka, tåka och ärtsoppa.
Vägarna fylls av långsamtgående bilar som letar sig fram, att dom inte uppfinner en radar för bilar. Ljud dämpas effektivt och på något sätt är det rofyllt med dimma.
Snart är det helg igen och ni vet ju vad man brukar säga"In i dimman"!

Christer

måndag 19 januari 2009

Tillbaka i vardagen.

En vecka, så länge har vi varit hemma nu. Instämmer med en annan bloggare som jag känner att tiden uppfattas olika. En vecka på Hawaii går fortare än en vecka här hemma, allting är relativt som Einstein sa.
I dag har vi haft Nautiskt Råd, då går vi igenom olika ärenden som rör vårt område. Frågorna är av typen: utprickning, kajer, farleder etc. Vi var i Karlskrona på sjöofficersmässen, snacka om anrika lokaler. I vanliga fall är vi på stationen men omväxling förnöjer.

Morgondagen blir en i mängden antar jag, vad gäller jobbet. Men lite uppvaktning får vi väl hinna med innan det är dax att dra. Min hustru fyller nämligen 29, ja varken hon eller jag blir äldre och ska man döma efter vårt sätt så är vi nog inte så gamla ännu.
Ålder är oxå relativt, kommer i håg när jag blev kallad Farbror första gången.

Jag hade skaffat mig min lya på V:a Bernadottesgatan och en av de första dagarna ringde det på dörren. Glad i hågen går jag och öppnar, utanför står en liten kille på ca 7 år.

-Vill Farbror köpa en lott?

Jag blev så ställd att jag stängde dörren utan att säga något. I efterhand så tycker jag nog att mitt handlande var orättvist men tänk er in i min position, nybliven lägenhetsägare, ung, vacker (eller nåt) och allt utom Farbror. Så kan det vara oxå, jag var ju gammal relativt sett ur den stackars killens ögon. Det är därför så att relativt sett är jag fortfarande 29 och i mina ögon är Ylwa fortfarande lika ung och vacker som när vi träffades.
GRATTIS min älskling.


Christer



Hawaii Hula.

Detta klipp talar för sig själv tycker jag.

Nu fick ni, alla ni som har efterlyst min dansdebut.
Broadway, London eller Globen, inte vet jag kontakta min agent.

Christer

tisdag 13 januari 2009

Hawaiiresan-Bloopers.

Alla filminspelningar drabbas ju av bloopers, misstag och felsägningar. Här kommer ett antal från resans dokumentation.

En märklig samling eller hur?
Två bilder till som inte är missar men ändå faller in under denna kategori.
Gammelkusinen dessa bilder är speciellt för dig!

Som det kan bli!

Christer

måndag 12 januari 2009

Hawaiiresans avslutning.

Upp med tuppen, ja en hyfsat morgontrött tupp. Vi vill ju dra nytta av vår sista halvdag på Oahu. Kaffe på vår bryggare på rummet och packa, packa och packa. När packningen var så gott som klar gav vi oss i väg på en sista shoppingrunda i ”vår” ABC store. ABC-store fanns överallt och jag menar överallt, ABC ska visst betyda ”Aloha brings coustomers” men vi på ön säger att det betyder ”All blocks covered”. Vi hade lite att handla, helt planerat, vi visste precis vad vi skulle ha och fixade det ganska snabbt. Smålänningar som vi är hade vi sparat kvitton och kunde lösa in dessa mot två kaffe muggar, kanon. Upp på rummet, duscha, packa klart och sedan checka ut. Javisst, strax innan vi skulle lämna rummet kollade vi runt i lådor och skåp och se! Inne i kylens bortersta hörn stod två bortglömda öl och skrek efter uppmärksamhet. Snälla som vi är så förbarmade vi oss över dem, en sista öl på balkongen, kondensen rann längs ölburkarna och tårarna längs våra kinder. Ja inte riktigt men lite sorgligt kändes det trots allt. Check out time 12:00 så vi var i god tid, checkade ut 11:59:59. Lämnade väskorna till hotell vaktmästeriet för förvaring till vi skulle hämtas 2:15 pm. Vi gick med tunga steg ner mot Waikikki, jag i långbyxor, strumpor och skor (vedervärdigt).
Tog en snabblunch vid "Hyatt on the beach, snack bar" och äntligen avslöjades det vem som var det hemska hamburgertrollet: Det trodde ni inte va, jo alldeles rätt det är Bergatrollet (Sjöbergatrollet). Jaha så var det ute, salladskvinnan sitter här bredvid mig och småler. Efter att ha stoppat i oss väl tilltagna portioner (amerikanska) så gick vi bort och tog farväl av SURFAREN och Waikikki Beach. ALOHA OAHU, MAHALO.
Speedi shuttle tog oss tryggt till flygplatsen via Honolulu hamn, ett annat par skulle släppas av vid ”Pride of America” ett kryssningsfartyg modell större. Hela resan ut till flygplatsen satt man och ångrade att man inte beställt en månad i stället, som tur väl var kom regnet och det gjorde det hela lättare, första regnet på hela vistelsen (förutom i regnskogen på Maui men där skulle det ju regna). Hemresan sker i två etapper (2x8 timmar, sittande, behöver jag säga mer?), först Honolulu-Chicago. Ankomst tid O’hare 05:19 och avgång 22:05, bra, kanon då kan vi ju få en heldag i Chicago. Första motgången kom redan i Honolulu, efter sedvanligt strul med incheckningen fick vi reda på att våra väskor inte kan ”tagas” direkt till Cph då vi har mer än 12 timmar i Chicago. Ok, fine. Vi hämtar väl ut våra väskor och checkar in dem igen vid 10-tiden, fortfarande gott om tid för ”a visit to town”. Andra motgången, SAS incheckningsdisk öppnar inte förrän 13:15. Sitta igen……Ja något gott förde det med sig ”A real American breakfast”, Pannkakor med smör, maplesyrup och bacon. En bagel med cream cheese och en stor balja amerikanskt kaffe dvs diskvatten, inget Zoegas där inte. Vi hade vår mat och sov klocka igång, sitta och sova en stund, upp och röra sig, äta och dricka, sitta och sova en stund….. ni fattar!Äntligen rasslar det till och SAS-disken öppnas, bedövade som vi är i våra ädlare delar får vi en långsam start och tre andra resenärer hamnar före oss i kön, Herr och Fru Snigel, unga fröken sölkorv samt familjen Sköldpadda också vi. När det äntligen blev vår tur hade vi nog 10 stycken bakom oss,, 8 timmar innan flyget skulle gå! Vana resenärer som vi är hade vi alla papper klara och framme så det visslade bara till så var vi av med väskorna och försedda med boardingpass. Vi hade ju bestämt oss för att kunna säga att vi hade varit i Chicago så vi slängde oss på tåget in till stan ”downtown” och rusar ut för att mötas av isiga gator, snöfall och en temperatur på ca -25C eller nåt, det kändes så i alla fall. Promenerade ca 500 meter innan vi fått nog och kastade oss in på ett café och beställde kaffe och croissant. Skitgott och varm lokal, gissa vilket vi uppskattade mest? Ja för all del croissanten var också god……………….Uppvärmda tänkte vi att nu klarar vi väl en promenad i alla fall, pyttsan snön börjar vräka ner och där står jag i Hawaiiskjorta! Skitsamma vi tar en promenad i alla fall, direkt tillbaka till tåget. Nu sitter vi här på O’hare (vitsigt va) och skriver och väntar. Avslutar och lägger ut när vi kommit hem och kompletterat med lite bilder.
Jaha, hemma igen. Sitter vid soffbordet och skriver detta och lägger in bilder. Sista etappen gick bra, en härlig unge på flyget som skrek i 8 timmar nästan med en mamma som antingen snöt sig så planet skakade eller bröt ihop och slet i ungen med tårarna sprutande. Jag vet inte vem det var mest synd om: Mamman, barnet eller oss medpassagerare.
Bilen stod kvar i Malmö och startade som den skulle, vi körde halva sträckan var i ett försök att bekämpa "jet-lagen".
Skönt att vara hemma trots allt, planeringen för nästa resa börjar i morgon!!!!!!!

Ylwa och Christer

lördag 10 januari 2009

Hawaiiresan Dag 8.

Väckarklockan ringde, klockan var ju bara 4, ner till receptionen för att följa med på en flygresa till Maui och för att se Öken, Öken. F*n jag var ju knappast vöken!
Ja, ja inte riktigt men tidpunkterna stämde.
Vi skulle på en dagsutflykt till en grannö, Maui. Flyg dit och hem och transferbussen hämtade faktiskt 05:00 utanför hotellet. Vid den tiden var Kalakaua Avenue helt övergiven. Hawaiian airlines tog oss tryggt dit och vi möttes av en representant från "Polynesian Adventure Tours". Utflyktsbussen skulle gå 08:00 och vi hade ungefär en timme att fördriva. Vi blev skjutsade, för att vänta, till ett äkta Hawaiianskt frukost/mat ställe det heter Mc Donalds och har sina rötter djupt i den Hawaiianska myllan (vulkansanden). Nåväl, vi tar seden dit vi kommer, man vet ju i alla fall vad man beställer. Efter en näringsrik egg Mcmuffin och en mugg Kona kaffe (Hawaiianskt, odlat på ön) äntrade vi bussen som skulle vara vårt hem denna dag.
Guiden och busschauffören, one and the same, hette Dan och var en inflyttad kille som bott här i 15 år, hade jobbat som skådis i New York, representant för Hewlett Packard i Californien m.m m.m. Påminde lite om en övervintrad hippie, men han var cool.
Resan skulle ta oss läng sydostkusten, genom regnskog och via vattenfall och utsiktspunkter.
Så blev det, dom säger att det inte finns ormar här men vägen följde ett ormspår tror jag. Serpentinväg javisst, man fick stanna, sticka fram näsan och kolla försiktigt runt kröken för att se om det var något möte på gång. Lunchade på ett litet ställe, en av oss åt sallad och en Cheeseburgare.............
Vidare för att titta på "7 sacred pools" vilka inte är 7 utan 22 och de är inte sacred, men fina är de. När det regnar uppe på berget rinner vattnet ner, bildar vattenfall, där vattenfallen slår ner bildas en "pool" oxå vidare till nästa. Normalt sett kan man bada men när vi var där så var det så strömt pga mycket regn att det var förbjudet, tyvärr vi hade faktiskt badkläder med. Tanken var att det skulle vara en rundtur men pga översvämningar var vägen avstängd och vi tog samma väg tillbaka, men det gjorde inget det var så mycket att se ändå. Trötta och helt slut återvände vi till Honolulu och avslutade kvällen, den sista, på ett enkelt men minnesvärt sätt.
Vi köpte en flaska vin, lite kyckling på ett ställe typ KFC men lokalt, tog ett badlakan från hotellrummet och gick ner till stranden. Där satt vi, 5 meter från vattnet och drack vin samt käkade kyckling under den Hawaiianska fullmånen. Tuggade i takt med bränningarna och njöt av situationen och varandra, ja inte så det gick ju folk förbi. En perfekt avslutning på vår semesterresa.

Christer

Hawaiiresan Dag 8, förberedande.

Har i dag varit på Maui hela dagen. Bussen hämtade 05.00 utanför hotellet så vi är ganska så slut nu. Jag återkommer med Maui och dag 8.
Under tiden kan ni roa er med en webbkamera från Waikikki Beach, vi ringde "yngarna" och bad dem kolla, sedan vinkade vi via Internet, kul grej.
WEBBKAMERA!

Christer

fredag 9 januari 2009

Hawaiiresan Dag 7, bilder.

Hej igen, skulle bara vilja visa en del bilder som vi inte lagt upp tidigare. En del bara för att det är kuliga/bra/intressanta bilder och en del som betyder något för vissa.
Robert en bild speciellt för dig:
Rebecka, vi börjar tröttna på dessa blommorna nu:

Cecilia, detta är vad jag kallar en Navybase, Karlskrona behåll dina segel på vinden.
Erika, som uppträdandet på ett Mitterminsmöte eller? Här kommer lite blomsterbilder från Ylwa.

Här kommer en bild på min egen blomma:Till sist en bild på en kostym jag funderar på att köpa, jag vet bara inte om man ska ha slips eller fluga?

Christer