Karlshamn igen.

Så är jag tillbaka i Karlshamn, har jobbat hemma ett tag medan jag experimenterat med medicineringen. Karlshamn låg kvar och ser ut som hemma ungefär det vill säga en fruktansvärd massa snö.
Jag slipper sitta ute i snön så jag ska inte klaga, sitter framför datorn och jobbar och lyssnar på något av det bästa jag vet. LINDEMAN med Hasse & Tage.
Jag skrev ju innan i ett inlägg att jag hade varit snäll i fjor och fick julklappar, en av klapparna innehöll en Lindeman-box, snacka om lycka!

Lindeman forever! Improvisation på hög nivå, jag önskar att man var lika snabb i tanken.
Vad jag vill ha sagt? Jag skiter i snön och myser framför datorn.
Kom ihåg: ÄT ALDRIG GUL SNÖ!

Christer

Vinter rapport.

Snön vilar tungt på backen och isen sprider sig över havet.
Bottenviken och Bottenhavet är täckta mer eller mindre och snart kan man väl promenera över till Tyskland för att shoppa.

Vintern har verkligen visat sitt rätta ansikte i år, för första gången på närmare 30 år täcker snön hela landet när sportlovet tar sin början. Jag funderar på att starta en lift i pulkabacken vid skolan.

Jag tror i och för sig inte att jag gör mig någon förmögenhet men vem vet? Skridskoslipning skall man kanske satsa på i stället, som det är nu så kan väl snart alla barn i hela Sverige åka skridskor. Isbrist kan man i alla fall inte skylla på. Nästa bild visar issituationen i dag på förmiddagen, ganska länge sedan det såg ut så i svenska farvatten.
Klicka på bilden så ser ni bättre.

Isbrytarassistans behövs snart runt hela kusten. Nedan kan ni se Ymer bryta loss ett fartyg som fastnat i isen, ganska imponerande faktiskt.

Nåja nog med elände, nu ska det bli mildväder, om man nu kan kalla 0-+3 för milt!

Ser fram mot sommaren och +20 i skuggan, vindstilla, grillrök över hela kvarteret och en sval immig öl i handen.

Christer

Helgen som gått.

Söndag eftermiddag, helgen är snart över och det är dags att summera. Helgen har gått i gräsänklingens tecken, Ylwa har inte varit hemma. Jag, Ikis och Robert har haft huset för oss själva, låt mig säga att vi inte har slitit ihjäl oss utan slappat och haft det bra. Vi har det bra alltid och Ylwa saknades i vår gemenskap men vi klarade oss. Jag tänkte låta en rad med bilder visa vad vi gjort:

 

Helgen har varit bra alltså. Batterierna fulladdade inför arbetsveckan och siktet inställt på nästa helg.

Christer

Snöväder.

Hu vad det snöar!

Just nu är det uppehåll men det har snöat, utanför fönstret är det nästan som ett sagolandskap.
Här är en bild på vårt hus, i alla fall verkar det så.
Jag kan tala om att jag personligen tycker mer att det är ett mardrömslandskap, svårt att gå, halt och kallt.

Tur att man har TV, dator och en bekväm soffa.
Bakdelskramp är väl det värsta jag får ut av det, vilket i och för sig kan vara allvarligt med tanke på områdets utbredning som är drabbat.

Lunch är vad som väntar nu och det är i alla fall bra.

Christer

Kräftgången fortsätter.

 Kräftgången fortsätter / Torsås / NYHETER / ÖSTRAN / Östra Småland AB - Lokaltidningen med nyheter och information från Kalmar län och Öland.

Jag blir orolig när jag ser sånt här, vi försvinner ju snart från kartan! Torsås kommun, en flugskit eller? Vad jag har hört så bor det bara i Bergkvara 11 personer, tusen alltså! (Internt skämt!)
Vi får väl se efter valet om det blir bättre, nuvarande ledning konstaterar ju bara fakta, tyvärr har det ju pågått länge, kräftgången alltså, och det innebär ju att inte “vi” heller har kunnat vända trenden. Valet kommer väl inte i sig att påverka men förhoppningsvis utgången av detsamma. Vi har ju haft en svår situation i vår kommun då ett “missnöjes” parti tog sig in och det med kraft, vi får väl se det som en missnöjesyttring mot etablerade partier. Hoppas i alla fall att kommuninvånarna vaknar och ser vad som håller på att hända. Kaos och söndring, nåja det är kanske att ta i för en del gott har ju kommit ur det.
Svågerpolitiken har minskat och en hel del avigsidor visats upp.
Vad jag ogillar mest är den oförmåga att verkligen göra skillnad som visats upp, tomma tunnor skramlar mest säger man ju och det har tyvärr visat sig vara sant.

Christer

Alla hjärtans dag!

Vi önskar alla läsare av bloggen en trevlig Alla Hjärtans dag
med trevliga presenter, god mat och trevligt sällskap. 

Ylwa och Christer

Fredag.

Vad gjorde jag en fredagkväll med detta datum för 28 år sedan? Just vid denna tidpunkt var vi säkert på dansgolvet.
Kavaljeren i stan var platsen. Det var där jag träffade honom, mannen i mitt liv. Jag som inte skulle dit men efter övertalning följde med eftersom de hade en biljett över i klassen jag gick i.
Det var ju tur att jag övertalades, för annars hade säkert inte blivit vi älskade GUBBE.

Var vårt öde bestämt långt innan vi mötts.....

Ylwa

Protokollförare, javisst.

http://famsjoberg.blogspot.com/2010/02/jobbar-hart.html

Nautiska Rådet är över och jag sitter med resterna och sliter mitt hår i förtvivlan. Hur svårt kan det vara att skriva ett protokoll, jag vet svaret: SKITSVÅRT!

Punkt för punkt betar man av det hela men att lyckas formulera sig så att alla som läser det får samma uppfattning om vad som bestämdes. Inte nog med det alla som var med ska känna att just deras synpunkter finns där och återges på det sätt som dom menade, ja just menade.
Skriva vad dom sa är en sak men att få med andemeningen utan att återge bokstav för bokstav, minspel för minspel eller kroppsspråk det är klurigt. Kommatecken är bra för att få flyt och mening i det hela men det gäller att placera dem rätt. Ni kommer väl ihåg den gamla ramsan.

Om jag kan så kommer jag inte.
Om jag inte kan så kommer jag

Jämfört med:
Om jag kan så, kommer jag inte.
Om jag inte kan så, kommer jag.

Svenska är ett underbart språk, eller hur? Nåja jag börjar bli van, undrar hur många protokoll jag skrivit i mitt liv? Jag har ägnat större delen av dagen åt det och får nog lägga halva morgondagen oxå. Nu ska jag i alla fall hålla kväll och glömma allt vad protokoll heter.

Här sitter jag och skriver!

Christer

Vad hände i dag?

Trodde väl att våren så smått var på väg, men icke.

När vi var i stan idag så SNÖADE det igen. Det var barmark när vi körde in Robert och jag.
Men det var det INTE när vi körde hem efter några timmar. Spårigt och moddigt.

Ingen plogbil i sikte, men det gick bra. Men det fanns även fartdårar ute idag med, och hej vad de körde.
Jag låg tryggt bakom en lastbil nästan hela vägen hem. Vi hade ju ingen brådska.
Huvudsaken, förutom mössan, är ju att man kommer hem.

Ylwa

Jobbar hårt!

Någon som tror på det?
Jobbar gör jag i alla fall, förbereder för Nautiskt Råd i morgon. Många dokument och underlag är det som ska finnas framme och lättillgängligt. Jag är dessutom ständig sekreterare vid dessa möten så ju bättre underlag jag tar fram desto lättare är det att skriva protokollet efteråt.

Skymmer gör det utanför fönstret och det måste väl betyda att det är dags att hålla kväll. Bäst tror jag att sluta med den minnesregeln nu när dagarna blir längre och längre annars blir jag väl snart sittande framför datorn till midnatt.

I figuren nedan visas översiktligt hur många minuter dagens längd förändras från en dag till nästa under årets lopp.
Den gröna linjen gäller ungefär för sydligaste Götaland, den bruna för Svealand, den mörkt blå i höjd med Västerbotten och den ljust blå för de allra nordligaste delarna av landet.

Bild från SMHI.

Christer

Helgen slut.

Söndag eftermiddag, ännu en helg har passerat och en ny arbetsvecka närmar sig. Helgen har varit bra men innehållsrik, d.v.s. vi har varit någonstans varje dag.

Fredag. LIONS månadsmöte i Torsås denna gång.
Mötesförhandlingar, mat, kaffe och kommitémöte.
Denna gång hade vi även intagning av en ny medlem som jag hade rekommenderat B & W, genomsympatiska människor om ni frågar mig alltså. Jag har ju lite svårt med talet så Ylwa fick sköta vårt välkomnande och det gjorde hon med den äran. Jag är 100%-igt övertygad om att det blir ett bra tillskott i vår för välgörenhet arbetande förening.

Lördag. Eftermiddagskaffe hos B, mycket trevligt. B bodde tidigare i Bergkvara men bor nu i Torsås så vi träffas inte lika ofta nu för tiden. Pratade och umgicks i ett par timmar. Vänner ska man vara rädd om, det är väl det enda man aldrig kan få för mycket av. Lördag kväll hade vi (Ylwa och jag) BF, Ikis och Robert är i Växjö hos R&R&L och då passade vi på att äta extra gott (hoppas dom blir avis!) framför TV:n bekikande Melodifestivalens deltävling nummer 1. Jag är inte imponerad, ska detta vara bland det bästa Sverige har att erbjuda?
 

Söndag. Middagsbjudning hos G, en släkting på Ylwas sida.
God mat och kaffe och kakor efteråt gjorde att man mådde gott.
Prat om gamla släktingar och vem som bodde var och när och varför fyllde rummet, men G har ett sätt att prata om det med glimten i ögat som gör att det blir intressant att lyssna på. Lyssnade gjorde jag, ovant men nyttigt, jag hade ju inte så mycket att bidra med. Vilket i och för sig inte brukar hindra mig men ändå. Ylwa jobbar i kväll så vi fick bryta upp tidigt tyvärr, nu sitter jag här och låter bokstäverna bli till ord och orden till ett blogginlägg om ingenting som vanligt.

Ylwa är i väg på jobb, ungarna är på väg från Växjö och jag sitter här i min ensamhet och klappar katterna och skriver ihopa detta.
Tackar för mig för denna gång, ha en bra vecka!

Christer