Skärtorsdag.

Det näst sista blogginlägget Christer skrev var skärtorsdagen 5 april  förra året.
Han tog en "bild" på mej innan jag for till Blåkulla och han önskade alla en GLAD PÅSK.

Visst blir det en GLAD PÅSK i år med, men........
The show must go on men.......

MEN...........

Saknaden är obeskrivlig.
Sorgen är smärtsam.
5 april är hans begravningsdag.

// Ylwa

Kalas.

Nyss hemkommen från ett kalas.
Gott och trevligt. Och mycket prat såklart.

När man sitter så och pratar så dyker det ju upp saker som man inte riktigt har koll på.
Om allt hade varit så som man hade hoppats att livet skulle ha varit
så hade man snabbt fått svar på de de där frågorna.

Att veta lite om mycket, det är inte alla förunnat.

Så länge vi MINNS lever han.

// Ylwa

Sol och måne.

Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen.

När folk frågar hur det är svarar jag att det är som en berg och dalbana.
Det just så det känns,en del dagar är ok med några få dippar och en del dagar
gråter man sig mer eller mindre igenom.

Man kan prata helt vanligt, klokt och sakligt ena stunden,
till att man strax efter kan få ett riktigt bryt.

Fast att jag vet att det är som det är så kan jag
för ett kort ögonblick
förtränga det.
Att det inte är oss det gäller.
Att det inte är oss det ofattbara
har hänt.

Men det ÄR oss det har hänt.
Det obeskrivliga saknaden har kommit till oss.
// Ylwa

Farväl.

Var finns du nu min älskade vän?
Ditt skratt dina ögon ditt ljus.
Var finns du nu?
SORGEN skymmer min blick,
men jag kan se dig överallt där jag går.

Farväl, älskade vän.
Farväl, kanske vi möts nån gång igen.

Var finns du nu?
Jag kan inte förstå,
att jag ALDRIG får se dig igen.
Men i mina minnen där finns du,
jag kan se dig så tydligt och klart.
Din KÄRLEK fyller alla tomma rum,
när dagen är slut.

Farväl, min älskade vän.
Farväl, kanske vi möts nån gång igen.

Farväl, min älskade vän.
Farväl, kanske vi möts nån gång igen.

// Ylwa

Ibland.

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker.

Världen förändrar sig varje dag
ibland blir den ALDRIG den samma mer.

// Ylwa

Varför?

Varför skulle just jag bli halv?
Varför, varför, VARFÖR?
Vi som ville leva ihop fick inte,
andra skiljer sig för att de inte kan leva ihop.
Men vi kunde och ville göra det men fick inte.
Varför är det så orättvist?
Nu skulle vi haft all tid i världen att göra vad vi ville,
bara vi två.
Men nej så skulle vi inte få ha det.
Varför skulle just jag bli halv?
// Ylwa

Vart jag än går.

Lägg din hand mot min kind
visa mig vägen
kommer du ihåg den
det känns så skönt att komma hem
för när du ser mig
blir du lycklig

om du känner dig ensam
öppna dig då
dela med dig av känslan jag kan nog förstå

Om ditt hjärta slår
kommer jag vara med dig vännen vart du än går
Om ditt hjärta slår
kommer jag känna av dig själv vart jag än går

Vart jag än går
Vart du än går

Du vilar här på mitt bröst
för mig är du livet
men jag tar dig förgivet
Förlåt jag kan vara dum
När disträheten tätnar
När jag hör dig

Om ditt hjärta slår
kommer jag vara med dig vännen vart du än går
Om ditt hjärta slår
kommer jag känna av dig själv vart jag än går

Spela vår låt nu
ta mig med storm
kan vi inte dansa som förr
och hela natten lång
Bli nu ett med mig darling
jag vet att vi kan
men sen vill jag hålla din hand

Om ditt hjärta slår
kommer jag vara med dig vännen vart du än går
Om ditt hjärta slår
kommer jag känna av dig själv vart jag än går

Om ditt hjärta slår
kommer jag vara med dig vännen vart du än går
Om ditt hjärta slår
kommer jag känna av dig själv vart jag än går

Vart jag än går 

// Ylwa

Utan dina andetag

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag

// Ylwa

Tusen bitar.

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå
Men det kan va’ svårt att tro när man inte ser den
Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen
Men det hjälper sällan de som har blitt våta

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar;
Säger du att du är min vän så är du kanske det

Det sägs att det finns alltid nånting bra i det som sker
Och tron är ofta den som ger oss styrka
Ja, man säger mycket, men man vet så lite om sig själv
När ångesten och ensamheten kommer

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men mitt hjärta kan gå i tusen bitar;
Säger du att du är min vän så är du kanske det

// Ylwa