Dela med sig.

Jag måste bara få dela med mig av något som alla kanske har sett då det inte är något nytt direkt, men om man inte har sett/hört det så är det en verklig solskenshistoria ur verkliga livet.
2007 gick ett program på ITV (Engelsk TV) som hette "Brittain's Got Talent", ett talangjakts program.
Upp på scen kommer en kille 36 år, iklädd en taskig kostym. När han öppnar munnen för att svara på frågor från panelen ser det ut som om en näve tänder är inkastade på måfå.
Han berättar att han arbetar med att sälja mobiltelefoner.

Paul Potts

Han får frågan vad han ska göra, "sing opera"!
Panel medlemmarna vrider på sig, himlar med ögonen och ler lite sarkastiskt. Man behöver inte vara psykolog för att förstå vad de tänker: Hjälp, hur ska vi stå ut?
Nåväl, varsågod och börja. Musiken börjar och man undrar hur illa ska det låta?
Men, ut strömmar ljuvlig välsång, släng dig i väggen Pavarotti (RIP)!
Panelen ser frågande ut och publiken håller andan, en bit in i "Nessun Dorma" brister publiken ut i spontana applåder, panelen får hämta sina hakor på golvet eftersom alla har tappat dem.
Sången är över och applåderna vill aldrig ta slut. Jag brukar inte titta på Idol eller liknande men jag vet ju att juryn brukar vara elak och hård, men de omdöme Mr Potts får är bara positiva.
Historien slutar som sig bör, Potts går vidare och vinner slutligen hela tävlingen.
Tack vare Youtube kan man njuta av det om och om igen. Jag kan titta på klippet från hans första audition hur många gånger som helst och känna nackhåren resa sig och ögonen bränna varenda gång. Detta är vad jag kallar en solskenshistoria.
Ni kan se klippet här.

Lev väl och njut av livet!

Christer