Sitter vid köksfönstret, fingrarna dansar över tangentbordet, ja jag jobbar.
Visst har jag tid över för att titta ut då och då, fåglarna hänger i talgbollarna och smaskar i sig av innehållet. Innehållet i snöhögarna minskar i takt med talgbollarna, det töar.
Snöhögarna som jag trodde skulle ligga till midsommar minskar med nästan förfärande hastighet. Snö och is bort, barmark och gräs fram, ljuvligt och underbart om ni frågar mig.
Jag får nästan vårkänslor där jag sitter, nästan alltså. Än så är det långt till vår, säger Mor.
Christer
1 kommentar:
Lika skoj varje år när flingorna dalar ner men ännu roligare är det när den försvinner o våren närmar sig. Tummen upp för barmark! Pok becka.
Skicka en kommentar