Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen.
När folk frågar hur det är svarar jag att det är som en berg och dalbana.
Det just så det känns,en del dagar är ok med några få dippar och en del dagar
gråter man sig mer eller mindre igenom.
Man kan prata helt vanligt, klokt och sakligt ena stunden,
till att man strax efter kan få ett riktigt bryt.
Fast att jag vet att det är som det är så kan jag
för ett kort ögonblick
förtränga det.
Att det inte är oss det gäller.
Att det inte är oss det ofattbara
har hänt.
Men det ÄR oss det har hänt.
Det obeskrivliga saknaden har kommit till oss.
// Ylwa
1 kommentar:
Ja det är verkligen som Balder eller kanske till och med den opålitliga bergochdalbanan på Ölands Djurpark. Det går upp och ner och man vet aldrig om eller när den ska spåra ur eller när den fortsätter som den ska..
Inte visste jag innan att saknad gör så ont, SÅ ont.
Kramar
Skicka en kommentar