Glädjeämnen i vardagen.

Vi har i 2 dagar nu hållit på med att snickra ett räcke till trappan, det är så att någon behöver det för att ta sig upp och ner utan att sätta livhanken på spel varje gång. Det är inte Ylwa, hon studsar upp och ner för trappan som en guttaperka boll. Nåväl, vi höll på med “the finishing touch” när posten kom. Jaha, fler räkningar kan man tänka sig. Döm om min förvåning när där var ett vykort till mig som kunde göra mig så in i baljan glad.

Fint eller hur? Nu var det så att trots den fina bilden med hav och solrosor så var det faktiskt baksidan som gjorde mig så där riktigt glad. Det var en enkel hälsning från min syster, men adresseringen mina vänner, adresseringen. Det gjorde mig lycklig, allra helst som att brevbäraren inte ens satt ett frågetecken. Brevbäraren var alltså säker på att det var till mig!
Det gjorde mig glad, varför undrar vän av ordningen.
Läs själv och begrunda.

Jodå, det finns fler i Bergkvara som heter Christer Sjöberg, men bara en som är “Bergkvaras snyggaste”, gissa vem?

Sådana grejor kan ge lyckoskimmer lång tid framöver.
Jag bugar och tackar för kortet och för den officiella utnämningen.

JAG ÄR NUMERA “BERGKVARAS SNYGGASTE”! så det så.

Räcket blev bra, bilder kommer i framtiden någon gång.
Ett stort tack till de som hjälpte mig och utan vars hjälp jag i min situation inte hade haft en chans. TACK!

Christer