Dagarna bara far iväg men den OFANTLIGA SAKNADEN är lika stark idag som för 3 månader sedan.
Att inte ha någon famn att krypa in i, att berätta saker för, fatta beslut med, fixa student med, mysa i soffan med och äta något gott med, att bli mormor och morfar igen, ja det är det vi just nu skulle ha gjort nu om du hade varit här.
VARFÖR skulle det bli så här?
// Ylwa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar